51ÖØ¿ÚÁÔÆæ

Medicinens blick pÃ¥ kroppen är ett tacksamt studieobjekt för medicinsk humaniora. Inte bara färgas denna blick av de senaste medicinska upptäckterna, utan ocksÃ¥ det omgivande samhällets kultur sätter sin prägel. SÃ¥ kom till exempel Ã¥ngmaskinen vid industrirevolutionens början forma vÃ¥rt sätt att se människans inre psyke som en ständigt pysande Ã¥ngpanna och i den digitala tidsÃ¥ldern har hjärnan kommit att liknas vid en datormaskin. Denna växelverkan mellan medicinsk kunskap och den omgivande kulturen är en central ingÃ¥ng för att förstÃ¥ kroppen som medicinskt objekt. En av de forskare som tidigt utvecklade detta perspektiv var antropologen Emily Martin, som i ett antal böcker har undersökt hur radikalt olika ett antal kroppsmetaforer har varit under 1900-talet. SÃ¥ klart har dessa metaforer pÃ¥verkar kunskapen om kroppen, alltsÃ¥ vilken blick läkaren och det övriga samhället har haft pÃ¥ kroppen. I idéhistorikern Annelie Drakmans avhandling är det just kroppen som medicinskt objekt som är utgÃ¥ngspunkten för att undersöka en av medicinhistoriens gÃ¥tor, nämligen varför Ã¥»å±ð°ù±ôÃ¥³Ù²Ô¾±²Ô²µ, miasmateori och klimatmedicin övergavs under 1800-talets mitt.